Invandringen till Sverige – om lagarna och politiken

Sedan inlandsisen dragit sig tillbaka befolkades Sverige. Invandringen reglerades först år 1914 med enkla regler och passtvång infördes i Sverige först 1917.  De första reglerna för tillstånd för arbete reglerades 1926. Varken 1937 års utlänningslag eller 1945 års utlänningslag innebar någon större förändring. I och med 1954 års utlänningslag började Sverige bli medveten om utlänningars rättssäkerhet. 1980 fick vi en ny utlänningslag som omarbetades 1989. När Sverige blev medlem i EU år 1995 tillkom ytterligare regleringar för att harmonisera svensk rätt med europeisk rätt. År 1997 hade vi en parlamentarisk kommitté som tog ställning till utlänningslagens utformande. En modern, rättssäker och human utlänningslag fick vi därmed år 2005. Under år 2015 stod Sverige inför omfattande utmaningar med ett stort antal migranter som en följd av flera allvarliga konflikter och oroligheter i omvärlden. Europa fick under 2015 ta emot avsevärt fler asylsökande flyktingar än åren dessförinnan. Av dem kom ca 160 000 till Sverige. År 2016 begränsades 2005 års utlänningslag och blev skuggan av sin forna utformning (se SOU 2004:74 s. 49).

Genom direktiv 2019:32 ska en parlamentariskt sammansatt kommitté ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken. Migrationspolitiken ska vara ”human, rättssäker och effektiv”. Den ska säkerställa att individuella skyddsskäl beaktas vid ansökningar om asyl och att Sveriges internationella åtaganden respekteras. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2020. I Europa pågår parallellt en ”race-to-the-bottom” gällande hur flyktingar och migranter skall behandlas på grund av ökad flyktingmotstånd och/eller främlingsfientlighet.

Utlänningslagens utformning påverkas av utlänningspolitiken som i sin tur påverkas av majoritetsbefolkningens uppfattning om immigrationen. Flyktingpolitiken utgör idag en profilfråga både för dem som önskar en generösare politik (miljöpartiets och vänsterpartiets sympatisörer) och de som önskar ökade restriktioner (sverigedemokraternas sympatisörer).

Immigration är idag högt på den politiska agendan och medborgarna i Sverige anser att frågor rörande invandring och integration är viktiga. En närmare analys visar att omnämnandet av immigration har ökat markant mellan 2014 och 2015, men att ökningen inte hänger samman med endast negativa attityder till flyktingar och invandring.

Invandringspolitikens uppgift uppfattas främst vara hjälp till anpassning, men det finns samtidigt ett ökande stöd för bevarandet av de traditioner och den kultur som invandrare har med sig. En viss del av befolkningen verkar således anse att båda sakerna kan upprätthållas samtidigt. Samtidigt stöttar samhället migranten valfrihet att välja mellan anpassning eller bevarande.

Motståndet mot flyktinginvandring är inte jämnt fördelat i befolkningen. Sedan länge vet vi att utbildning och flyktingattityd har starkt samband, ju längre utbildning desto mindre negativ attityd till att ta emot flyktingar. Tidigare har vi även sett ålders- och könsskillnader i flyktingattityd.

Diskussionen om flyktingmotstånd bör förhålla sig till begreppet främlingsfientlighet. Motstånd mot flyktingar är inte detsamma som främlingsfientlighet, men främlingsfientlighet är en av förklaringarna till flyktingmotstånd. Begreppet främlingsfientlighet kommer från det grekiska ordet ”xenofobi” som egentligen betyder främlingsrädsla.

Att uppfatta invandringen till Sverige som ett hot mot den egna kulturen och de egna värdena implicerar att invandrarna utgör en hotbild där negativa egenskaper projiceras på det som är främmande och okänt. Invandrare är i den tolkningen moraliskt underordnande i relation till den egna befolkningen. Främlingsfientlighet är kopplat till fördomsfullhet som är felaktiga föreställningar om verkligheten.

Invandringen till Sverige utgör inget hot mot den svenska kulturen och de svenska värderingarna. Invandraren har en valfrihet, att antingen välja att anpassa sig till den svenska kulturen och värderingarna eller bibehålla sin kultur och värderingar i sitt privata liv. Man skall här inte glömma att en anpassning kan ta lång tid, ibland en generationsfråga varför man aldrig får förlora hoppet eller ge upp på stödet till dom som försöker anpassa sig.

Avslutningsvis, under alla omständigheter måste invandrare respektera och följa svenska lagarna som står över alla andra värden och kultur samt religion. De försvinnande få personer som skulle utgöra ett individuellt hot mot Sverige, har det svenska samhället beredskap att motverka genom vår Säkerhetspolis (SÄPO) som har till uppgift att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten. Därför är främlingsfientligas rädsla obefogat.

Destan Juristfirma AB står för och förespråkar samt arbetar för en anpassning till svenska demokratikulturen och sekulära värderingarna.