Permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning till barn beviljas trots att pappan finns i Sverige utan uppehållstillstånd i 13 år

Denna artikels språk har förenklats från juridik till vardagsspråk för att texten riktar sig till allmänheten. Namnen är påhittade.

Destan Juristfirma AB har framgångsrikt biträtt (hjälpt) en klient som heter ”Ali” som hade kommit till Sverige första gången år 2003. Ali hade inte fått uppehållstillstånd på 13 år trots flera försök med olika advokater och trots att han hade en dotter i Sverige som föddes år 2003 och var 13 år gammal när Ali uppsökte Destan Juristfirma AB för att få hjälp.

Enligt svensk utlänningslag måste Ali som huvudregel återvända till sitt hemland och där i hemlandet lämna in sin ansökan om uppehållstillstånd och vänta på att få uppehållstillstånd. Men det finns undantag till denna regel som vi hjälpte Ali att lyfta fram och argumenterade för hans sak.

Vi hjälpte Ali genom att noggrant utreda hans 13 år gamla ärende och gjorde en lista med punkter som Ali ansvarade för att förklara eller bevisa för Migrationsverket. Punkt för punkt avhjälpte vi felen med stöd i vårt vetenskapliga- och erfarenhetsbaserade arbetsmetod. Vår utgångspunkt var rätten till familjeliv som återfinns i artikel 8 i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) Slutresultatet blev ett permanent uppehållstillstånd som är förutsättningen för att Ali skall fortsätta leva familjeliv med sin dotter.

Ali fick permanent uppehållstillstånd i Sverige 2017-10-06 med anknytning till sin dotter utan att behöva lämna Sverige.

Det var ett mycket glädjande besked och Ali kunde återförenas med sin dotter som är genuint glad.

Har du också ett migrationsärende som du behöver professionell hjälp med? E-posta till oss en sammanfattning av ditt ärende, bifoga gärna gamla beslut och domar, så lovar vi att höra av oss till dig.

Nyckelord: permanent uppehållstillstånd, anknytning, inte behöva lämna Sverige för att lämna in ansökan, rätten till familjeliv, artikel 8 EKMR.